Ett bolån är ett lån där en bostad står som säkerhet för lånet, oavsett om det rör sig om en permanentbostad eller bostäder som sommarställen, vintersportstugor och övernattningslägenheter. Att finansiera upp till 85% av ett bostadsköp med ett bolån är mycket vanligt i Sverige. Det är också populärt att använda bostaden som säkerhet när man behöver låna pengar till andra utgifter, eftersom ett lån där bostaden utgör pant för lånet tenderar att ha låg ränta och löpa över lång tid. Dessutom kan man få låna mer pengar än vad man skulle ha beviljats utan en bostad som pant. Extra vanligt är det att låna på huset för att investera i boendet, till exempel genom att renovera, bygga till, bygga om eller göra större inköp av ny fast hemutrustning.

Jämför olika bolån

Eftersom bolån ofta är mycket stora är det verkligen värt att lägga ned tid och energi på att leta fram bästa möjliga bolån och sänker sina kostnader så lågt som möjligt. Eftersom varje långivare gör en individuell bedömning av varje låneansökan kan man inte utgå ifrån att Bank A är bäst eftersom grannen Nilsson fick så bra villkor där, eller att Bank B är vansinnigt dyr eftersom arbetskompisen Elina erbjöds ett bolån med skyhög ränta från den banken, utan man måste själv höra sig för om vad som står till buds.

När man jämför olika erbjudanden om bolån är det bra att jämföra den effektiva räntan, istället för att bara titta på nominell ränta. I den effektiva räntan ingår inte bara nominell ränta utan även avgifter, vilket gör att man får en mer rättvis bild av vad lånet kommer att kosta.

Långivare som marknadsför sig mot konsumenter i Sverige måste i sin marknadsföring ange en effektiv årsränta som räknas ut i enlighet med en viss gemensam formell. Detta för att göra det enklare för konsumenterna. Den nominella ränta som anges kan däremot vara framräknad med hjälp av en av en handfull olika formler, vilket gör det knepigare att jämföra nominella räntor om man inte vet vilka formler som använts.

Exempel på vanliga ränteberäkningsmetoder

Namn	Info
360/360	Vi låtsas att året har 360 dagar och varje månad har 30 dagar. Du betalar därför samma belopp i ränta varje månad (förutsatt att räntesatsen inte ändras). Exempel: Du lånar 1 miljon kronor till 4,24% ränta. För hela året blir räntekostnaden 42 500 kronor. Detta slås ut över 12 månader, så att du betalar cirka 3 542 kronor varje månad.
365/365	Vi räknar med att året har 365 dagar. För en månad som har 31 dagar betalas lite mer ränta än för en månad som har 30 dagar eller 28 dagar. Exempel: Du lånar 1 miljon kronor till 4,25% ränta. För hela året blir räntekostnaden 42 500 kronor. För månader med 31 dagar betalar du cirka 3 610 kronor, för månader med 30 dagar betalar du cirka 3 493 kronor. Observera att totalkostnaden per år är samma som för 360/360.
365/360 (även kallad A/360)	Utgår från det faktiska antalet dagar på ett år, men ett helt år anses vid beräkningen ha 360 dagar. Exempel: Du lånar 1 miljon kronor till 4,25% ränta. För hela året blir räntekostnaden 43 090 kronor. För månader med 31 dagar betalar du 3 600 kronor, för månader med 30 dagar betalar du 3 542 kronor. Totalkostnaden per år är något högre än med metoderna 360/360 och 365/365.